Temanummer Opioider i Läkartidningen

Läkartidningen har ett rykande färskt temanummer om Opioider på gott och ont.

Jag vill särskilt rekommendera artikeln om utsättning av beroendeframkallande läkemedel - det är inte så ofta vi får till det men när det går är det både tillfredsställande för oss och värdefullt för patienten. Inför en utsättning är det bra att ha aktuella och konkreta råd om hur snabbt och hur mycket man trappar ned i taget, och vad patienten kan vänta sig för utsättningsbiverkningar. Det finns i den här artikeln: När bör beroendeframkallande läkemedel trappas ut och hur .

Det finns också bra tips om nedtrappning av opioider på Janusinfo.se.

Tänkvärt är också hur många med opioider som har flera förskrivare (inte bara läkare utan olika vårdgivare, det vill säga olika kliniker): Läkarens behandlingsansvar vid opioidförskrivning kan förbättras.

Här hamnar inte minst vi i primärvården ofta i att en opioid satts in vid akut smärta på ett akutbesök (sjukhus eller närakut) eller efter en operation, och patienten dyker sedan upp hos oss när de vill förlänga behandlingen. Kom då ihåg en mycket viktig grundprincip som flertalet rekommendationer är överens om. Här är flera exempel på samma entydiga budskap (och länkarna i källorna innehåller mycket annat läsvärt - klicka och titta om du inte läst dem nyligen, åtminstone de tre första, den fjärde är mer omfattande):

Den läkare som förskriver opioider har det fortsatta behandlingsansvaret tills behandlingen avslutats, eller ansvaret inklusive behandlingsplan övertagits och bekräftats av kollega.

Kloka listan 2022

Den läkare som ordinerar en opioidbehandling har (oavsett behandlingstidens längd) det fortsatta behandlingsansvaret tills detta överlämnats till en kollega.  

viss.nu, Opioidbehandling 

 

Den läkare som initierar en förskrivning av opioider har ansvaret tills förskrivningen upphört eller tills annan instans accepterat att ta över ansvaret.

Nationellt Kliniskt Kunskapsstöd, Svår smärta och opioidbehandling 

 

Den som påbörjar opioidförskrivning är skyldig att följa upp medicineringen tills ansvaret för patientens smärtbehandling accepterats av annan förskrivare, till exempel vid (åter)remittering till annan klinik eller primärvården.

Den som tar över en påbörjad opioidbehandling bör göra en egen bedömning om opioidförskrivningen ryms inom den egna verksamheten och i så fall upprätta en ny vårdplan med patienten. 

Läkemedelsbehandling av långvarig smärta hos barn och vuxna – behandlingsrekommendation.
Information från Läkemedelsverket ­2017;28(3):23–53.

OM vi tar över en förskrivning från någon annan ska det självklart föregås av en egen bedömning och risk-/nytta-analys som vi måste få göra INNAN vi tar över behandlingsansvaret. Det är viktigt att så väl läkare som sköterskor som bokar tider vet om detta, så att patienten får rätt information även inför besöket. Om vi inte bedömer att vi kan ta över förskrivningen ska vi inte göra det. Det kan innebära att man får skicka tillbaka en remiss med hänvisning till att vi inte kan ta över förskrivningen.

Har ni några reflektioner kring dessa artiklar eller andra i temanumret? Hör gärna av er här i kommentarsfältet eller till oss i kunskapsteam smärta på Akademiskt primärvårdscentrum.

 

Dags för kvalitetsarbeten – har ni koll på era smärtpatienter?

 

Vårdcentralerna i Region Stockholm ska innan sista februari lämna in del 1 av de kvalitetsarbeten vi uppmuntras att göra.[1]

Fundera på att ha smärta som tema, de flesta av oss kan hitta förbättringsområden här.

Det finns bra datakällor i form av förskrivningsdata jämfört med övriga vårdcentraler i närområdet eller Regionen, som ni kan få från Läkemedelsteamet (informationsapotekare/-läkare).

Primärvårdskvalitet har två indikatorer för opioidförskrivning, där ni kan se hur ni ligger till jämfört med övriga:

• Lm11: Andel patienter som behandlas med opioider
• Lm12: Andel patienter med stor förskrivning av opioider

Det går också att titta på andra detaljer i MedRave för dem som har tillgång till det, både kring förskrivning av opioider (använd läkemedelsrapporten) och diagnoser.

En annan tanke är att se över om ni använder er av och dokumenterar opioidkontrakt när ni väljer att förskriva opioider.

Man kan även ha mått på hur stor andel av personalen som är bekant med era lokala rutiner, hur många som varit på fortbildning om smärta och så vidare.

Det är svårt att hitta riktigt bra indikatorer för smärta på nationell eller regional nivå, vi har arbetat med för att hitta sådana men inte lyckats, och därför finns det inte fler indikatorer i Primärvårdskvalitet eller andra standardrapporter. Det är dock inte ett hinder för att man kan mäta och göra mycket på lokal nivå!

Vi i kunskapsteam smärta på Akademiskt primärvårdscentrum hjälper gärna till, både med fortbildningsinsatser och diskussioner kring förbättringsarbeten inom området, tveka inte att höra av er!

---

[1] https://vardgivarguiden.se/avtal/vardavtal/avtal-vardval-lov/lov-vardval-stockholm/huslakarverksamhet/ersattning/#link9

Hej alla primärvårdskollegor!

Vi hoppas att ni håller ut, hänger i och hittar arbetsglädje i denna märkliga tid. Pandemin har påverkat våra liv och arbetsliv i över två år. Men allt handlar inte om covid, och den här bloggen ska inte handla om pandemin.

Den ska handla om smärta. Långvarig smärta påverkar våra patienters liv varje dag, år ut och år in. Den påverkar vårt arbete, vi som ska hjälpa patienterna att ibland lindra men ofta leva med sin smärta. Många av oss upplever det här som en utmaning, minst sagt. Vi saknar ibland kunskap, ofta verktyg och nästan alltid tid för att vårda dessa patienter på bästa sätt. Eftersom långvarig smärta är ett kroniskt tillstånd kommer patienterna tillbaka, deras och vår frustration växer.

Men det finns saker vi kan göra, som underlättar för oss och våra patienter för att vända frustrationen till tillförsikt. Vi hoppas kunna lyfta en del av dem i den här bloggen.

Vi som skriver är ett kunskapsteam vid Akademiskt primärvårdscentrum, vårt uppdrag är att bidra till evidensbaserad, sammanhållen vård för personer med smärta, genom att sprida kunskap och stärka kompetens hos vård- och rehabiliteringspersonal i primärvården. Du kan läsa mer om vårt team på Akademiskt primärvårdscentrums hemsida.

Kunskapsteamet på Teams

Bra vård kräver dialog, låt oss få ta del av dina tankar­­. Tveka inte att kommentera – antingen här på sidan, eller via e-post (asa.niper@regionstockholm.se).

Tillsammans blir vi bättre!