En första rapport/reflektion från Smärtforum 2022

 Swedish pain society (vår svenska, multidiciplinära förening som har som mål att främja utbildning och kompetens inom området smärta och arbeta för en teambaserad jämlik smärtvård i Sverige) anordnade i oktober sin årliga kongress Svenskt Smärtforum, denna gång i Linköping.

Jag hade förmånen att få delta, och kommer att lägga ut sammanfattningar och reflektioner från de två dagarna här i vår smärtblogg, med fokus på primärvården.

Som inspirerande första inslag fick vi höra Anders Hansens föreläsning "Depphjärnan". Varför mår vi så dåligt när vi har det så bra?

https://vimeo.com/759751480

För de av er som hört Anders tidigare är det ett likande upplägg, och inte smärt-specifikt. Men det är alltid nyttigt att reflektera över våra känslor och reaktioner ur ett större perspektiv. Att normalisera ångest, förklara varför vi har drivkrafter som ibland går emot hälsosamma levnadsvanor och hitta sätt att komma förbi detta för att få igång fysisk aktivitet är viktigt både för oss själva och att kunna förmedla till våra patienter.

Den finns inspelad, men är bara tillgänglig fram till och med den 14/11, så skynda att titta på den!

Vårdförlopp Långvarig smärta har kommit!

 Långvarig smärta är ett av alla områden där nationella expertgrupper har arbetat för att ta fram ett nationellt, personcentrerat, standardiserat vårdförlopp för att alla patienter ska få en jämlik vård.

Nu har vårdprogrammet kommit!

Här finns mycket att läsa och reflektera över, vi kommer att återkomma från vårt kunskapsteam med mer djupdykningar, tips på hur man kan implementera det så att det inte bara blir en pappersprodukt utan ett verktyg för förbättring av vården. En första reflektion är att interprofessionellt teamarbete genomsyrar hela vårdförloppet - hur ska vi få till det i vår primärvård kring dessa patienter?

Du hittar vårdförloppet på Nationellt Kliniskt Kunskapsstöds sida:

https://d2flujgsl7escs.cloudfront.net/external/Vardforlopp_Smarta_langvarig_hos_vuxna_publicerad_version_221020.pdf

Tips om film om läkemedel vid smärta

 Läkemedel är som bekant sällan hela lösningen vid smärta, men är ofta det vi och patienter inriktar oss på. Det är viktigt att ha bra och uppdaterade kunskaper när man ska välja och följa upp läkemedel.

KI har lagt ut en videoföreläsning från sin kurs i Klinisk Farmakologi, där Carl-Olav Stiller, docent i klinisk farmakologi, går igenom läkemedel vid akut nociceptiv smärta, cancerrelaterad smärta och neuropatisk smärta.

För dig som vill stämma av om du har uppdaterade kunskaper är det 26 välinvesterade minuter:

https://play.ki.se/media/t/0_l12zke3u

Fortbildning för personal i hemsjukvården - Smärta hos äldre

De flesta professioner i primärvården kommer i kontakt med personer med långvarig smärta. Äldre i hemsjukvården med smärta är en grupp som ibland glöms bort, och där vi ofta missar betydelsen av undersköterskans roll i vården.

Akademiskt primärvårdcentrum och Palliativt Kunskapscentrum bjuder in till en digital föreläsning riktad till undersköterskor och sjuksköterskor:

https://www.pkc.regionstockholm.se/globalassets/verksamheter/kompetenscentrum/pkc/utbildning/inbjudningar/inbjudan-den-aldre-patienten-med-smarta-211014.pdf 

Palliativt Kunskapscentrum har även en webbutbildning för dig som arbetar med omvårdnad och vill lära dig mer om smärta hos äldre:

https://www.pkc.regionstockholm.se/utbildning/webbutbildningar/smarta-hos-aldre/

Tips om kvällsseminarium

 

Länk till Janusinfo för mer information och anmälan: https://janusinfo.se/

Svenskt Smärtforum 2022 - tvådagarskonferens i Linköping

 Tips för den som är intresserad av smärta, eller som vill bli!

Swedish Pain Society anordnar en årlig konferens. I år är temat "Translating Pain Knowledge to Practice" (synkroniserat med International Association of Pain, IASP, som har detta som sitt tema i år).

Temat passar oss i primärvården ypperligt. Vi får ofta höra att vi behöver lära oss mer om smärta, och vi vill ofta också det. Och det finns mycket att lära! Men vi har också unika förutsättningar där vi möter andra patienter än i specialiserad vård, och i andra kontexter. Det är lika viktigt att vi deltar vid nätverksmöten för att berätta om vår vardag, om vår kunskap om våra patienter och den vård vi ger dem. Min erfarenhet från liknande möten är att vi ofta blir varmt emottagna och att alla är angelägna att få prata med oss från primärvården.

Axplock ur programmet:

"Knowledge to practice: Depphjärnan" Anders Hansen

"Vad menar vi med Biopsykosocialt?" Martin Södermark, Emmanuel Bäckryd, Anna-Karin Norlin

"Knowledge to practice: Tema team/implementering" Kristin Thomas

Läs mer och anmäl dig på: https://smartinformation.se/

För den som inte kan åka men är intresserad hoppas vi att Swedish Pain Society fortsätter att lägga ut föreläsningarna på video i efterhand. Här hittar du tidigare års videor: https://swedishpainsociety.com/videoforelasning/

Vi från kunskapsteam Smärta på APC kommer att åka, och hoppas att träffa några av er från Stockholms primärvård där. Hör av dig om du vill ha någon att luncha med!

Studiebesök på smärtmottagning Södertälje sjukhus

I Södertälje finns sedan flera år en väl fungerande smärtmottagning. De tar emot remisser från läkare i primärvården men jobbar också internt på sjukhuset med akut smärta. På mottagningen arbetar olika yrkesgrupper, läkare, sjuksköterska, KBT-terapeut, kurator, fysioterapeut och psykolog. Remisserna granskas tillsammans i teamet och det är viktigt att remisserna är så fullständiga som möjligt, se gärna instruktion på deras hemsida Smärtmottagning (sodertaljesjukhus.se).

Patienterna kallas till smärtmottagningen, alltid till läkare men också oftast även till annan yrkeskategori. Innan besöket skickas en enkät hem till patienten som sedan tas med till besöket, den innehåller data specifikt om smärtan men också om livskvalitet, ångest, sömn mm. När utredningen/bedömningen är klar tar teamet fram ett behandlingsförslag och patienten är sedan själv delaktig i behandlingsplanen.

Smärtmottagningen arbetar också med utbildning både till patienter och personal. De har fått flera priser för sin fina verksamhet, bl.a. Gyllene äpplet 2017 men också årets ledare i omvårdnad 2021.

Studiebesöket var mycket givande och trevligt och deras arbetssätt i teamet är inspirerande. Som distriktsköterska i primärvården träffar man ju många patienter med långvarig smärta och vi har mycket som skulle kunna utvecklas i våra team kring smärtpatienten. Fortsättning följer… fortbildning, samarbete, nöjda patienter…

Görel Rasjö Wrååk

Vårdutvecklingsledare, Distriktssköterska

Akademiskt primärvårdscentrum Stockholm

Tips på bra filmer för patienter (och vårdpersonal)

Vi som möter patienter med smärta behöver ge en bra, rättvisande och aktuell bild av hur vi ser på långvarig smärta. Att kunna ge en förklaring till varför smärtan finns och beter sig som den gör är är grunden för att vi sedan ska kunna gå vidare med behandlingar och åtgärder. Det är viktigt att patienter inte får höra olika saker från olika vårdpersonal, då uppstår förvirring och misstro. Ofta behövs rätt mycket och ibland upprepad information. Det är tyvärr inte alltid vi har tid och möjlighet att ge allt vid våra besök, det är mycket som ska hinnas med. Att ge patienterna informationsmaterial (text, bild, filmer) att ta del av mellan besöken är ett bra sätt att ändå få det att fungera.

Högspecialiserad smärtrehabilitering vid Danderyds sjukhus har tagit fram ett antal filmer riktade till personer med långvarig smärta. Även vi inom primärvården kan ha nytta av att titta på dem, särskilt om man inte känner att man inte är helt uppdaterad. Det har hänt mycket inom smärtområdet, jag rekommenderar att man själv tittar på filmerna för att vara säker på att man är uppdaterad innan man rekommenderar dem för patienter. Tänk som alltid på att anpassa informationen till patientens förutsättningar. 

Man får ofta en mycket mer nyanserad och konstruktiv diskussion om patienterna har tittat på relevanta filmer inför ett återbesök!

Direktlänkar till filmerna (på Youtube):

• Vad är långvarig smärta?
• Långvarig smärta - var kommer smärtan ifrån?
• Läkemedel vid långvarig smärta
• Läkarundersökning vid långvarig smärta
• Vad innebär multimodal smärtrehabilitering, MMR?

Vårdförlopp om långvarig smärta på remiss

 Nu ligger "Personcentrerat och sammanhållet vårdförlopp långvarig icke-malign smärta" ute på remiss.

Länk till sidan med förslag

Kort bakgrund: Kunskapsstyrningen har bland annat som uppgift att ta fram vårdförlopp för ett flertal tillstånd, med syfte att patienter ska få god och jämlik vård var de än söker vård i Sverige.

Långvarig icke-malign smärta har hanterats av en arbetsgrupp senaste åren, och ett förslag från dem finns nu att titta på för den som är intresserad. Vem som helst kan läsa och lämna synpunkter.

Synpunkterna går sedan tillbaka till arbetsgruppen som tar fram ett slutgiltigt vårdförlopp, som sedan går ut till alla regioner för implementering - det här kommer att påverka vår vardag framöver.

Vi i primärvården står idag för merparten av vården av personer med långvarig smärta, och kommer enligt förslaget att fortsätta göra det. Man konstaterar att det behövs mer kunskap och bättre teamsamarbete för att det ska fungera bättre.

Missa inte chansen att lämna dina synpunkter nu!

Mer smärta i läkartidningen

 Nu finns ytterligare ett temanummer om smärta i Läkartidningen.

https://lakartidningen.se/special-smarta

Den här gången är fokus mer på organisation av smärtvården, och flera regioner beskriver hur de har arbetat. I Region Stockholm arbetar flera grupper med att kartlägga och se över hur vården av personer med långvarig smärta är organiserad, och hur det ska se ut i framtiden.

En nationell arbetsgrupp (så kallad NAG) arbetar inom den Nationella kliniska kunskapsstyrningen med ett kommande vårdförlopp för långvarig icke-malign smärta, vi ser fram emot att få ta del av det när det kommer, förhoppningsvis under året.

Vi på APC håller tillsammans med smärtgruppen i RPO (Regionalt programområde) att kartlägga hur information om de nuvarande vårdgivare som arbetar med smärta (primärvårdsrehab, vårdcentraler, MMR2-mottagningar och smärtmottagningar) presenterar information om sitt arbete, med förhoppningen att det ska bli lättare att hitta rätt vårdinstans. Vi ser tydligt att information vid remiss i journalsystemen, information på 1177.se och Vårdgivarguiden samt på egna hemsidor inte alltid är helt tydliga.

Ni som läser får gärna komma med tankar och förslag kring vad som behövs!

Tips om Painpodden

För dig som inte hittat Painpodden ännu vill jag rekommendera den. Den går på djupet med många olika perspektiv av smärta, det finns mycket att lära från alla kloka personer som varit med. Gunilla Brodda Jansen ligger bakom podden, och beskriver sig och den så här:

Hej Gunilla, vem är du?

Jag är specialist i rehabiliteringsmedicin och smärta och docent i rehabiliteringsmedicin på KI. Jag har brunnit för smärta som ämne sedan jag gick på utbildningen och vi hade flera smärtföreläsningar på grundutbildningen. Först då "hittade jag hem" med vilket område jag ville arbeta inom. Jag har arbetat med olika smärttillstånd, allt från neuropatiska smärtor till smärta hos tortyröverlevare och varit med om att bygga upp och förhoppningsvis utveckla smärtverksamheter.

Varför startade du Painpodden?

Jag startade Painpodden  lite av frustration. Jag  tycker det finns så mycket kunskap och kompetens i Sverige som inte kommer ut. Både vad gäller kunskap från "experter" med olika professioner, vetenskapliga och andra med lång klinisk erfarenhet, men också från personer som lever med långvariga smärtor. I ett avsnitt samtalar jag med representanter från Försäkringskassan, jag tycker vi hade en mycket bra dialog om de problem som vi läkare som sjukskriver har med att få igenom sjukintyg, men också de problem som handläggare har att förstå vad vi menar. För att inte tala om de sjukskrivna som ju hamnar i kläm. Painpodden drivs helt ideellt, alla inklusive teknik och studio arbetar utan ersättning, jag vill absolut inte ta in några externa reklamintäkter, den skall vara helt fri.

Varför ska primärvårdens medarbetare lyssna på Painpodden?

Just därför att den inte är reklamfinansierad och jag hoppas att man kan lära ngt som kan hjälpa kollegan att hantera och bemöta  patienter med långvarig smärta bättre. Kanske kan man rekommendera Painpodden som "medicin" i stället för annat läkemedel. Avsnitten är ju ganska korta, det är en fördel tänker jag. Och att de som kan mycket om smärta får tala fritt om sitt ämne.

Vilket är ditt favoritavsnitt än så länge?

Jag är så glad att kollegor och personer vill komma till Painpodden, svårt att säga om jag har någon favorit, men jag blev förstås berörd av både Kent och Cattis berättelser om hur det är att leva med långvarig smärta. Samtalet med Terese och Anna från Försäkringskassan blev också en ögonöppnare för mig. Om jag samtidigt får nämna de avsnitt som jag inte är så nöjd med måste det vara med våra politiskt valda där jag tycker samtalet flöt lite vid sidan av, jag skulle kanske pressat på lite mer. Men jag är ju inte Janne Josefsson direkt...

Om du bara fick ge ett råd till allmänläkare som möter patienter med långvarig smärta, vilket skulle det vara?

Ett?! Klä av personen,  undersök hela kroppen och använd smärtteckning innan du skickar till röntgen.

https://painpodden.podbean.com/

Nociplastisk smärta

Begreppet nociplastisk smärta fanns inte när jag gick läkarlinjen, inte heller när jag började forska om långvarig smärta. Jag har idag stor nytta av begreppet, och vill därför göra er uppmärksamma (och förhoppningsvis nyfikna) på det om ni inte redan är välbekanta med nociplastisk smärta.

IASP  (International Association for the Study of Pain) definierar nociplastisk smärta som:

Smärta som uppstår på grund av förändrad nociception trots att varken tydliga tecken finns på att faktisk eller hotande vävnadsskada orsakar aktivering av perifera nociceptorer eller bevis finns för att sjukdom eller lesion av det somatosensoriska systemet orsakar smärtan.

Det vill säga - en smärta som inte faller inom ramen för nociceptiv eller neuropatisk smärta. Smärtan orsakas istället av störd smärtmodulering, med sensitisering och smärtspridning som följd. Nociplastisk smärta betraktas som ett tillstånd i sig själv, oberoende av ursprunglig etiologi.

Viktigt att notera är att blandformer av olika smärttyper är vanliga, och att en nociceptiv eller neuropatisk smärta kan utlösa och underhålla en nociplastisk smärta.

Det fyller en viktig funktion i att beskriva smärtmekanism och särskilja smärtan vid exempelvis fibromyalgi, ospecifik ländryggsmärta och IBS.

Att kategorisera smärta efter mekanism, och inte bara fokusera på etiologi, hjälper oss att välja rätt behandlingar men också att kunna förklara för våra patienter vad som orsakar smärtan. Att vi som vårdpersonal kan förklara hur man kan känna en smärta trots att det "inte syns något" i prover eller radiologi, att beskriva smärtsystemet och sensitisering anpassat till patientens förutsättningar är en nyckel. Det är fullt förståeligt att man vill veta varför det gör ont, att man vill leta orsaken, och när orsaken är att smärtsystemet inte fungerar är det just det vi ska berätta om. Då kan vi också förklara varför vissa behandlingar inte fungerar vid just deras smärta, medan vi rekommenderar läkemedel som påverkar nervsystemet istället och inte minst fysisk aktivitet som kan lindra effekterna av den störda smärtmoduleringen. Det är bra att både själv förstå och kunna förklara varför känseln är påverkad när vi undersöker, varför det gör orimligt ont när vi känner på olika kroppsdelar. Att förstå att smärtan känns utan att det finns något fel där det gör ont, utan att felet sitter i smärtsystemet, gör också att det blir lättare för patienten att förstå våra rekommendationer om att inte avlasta just den delen av kroppen, tvärtom stimulera med mer rörelse. Inte minst är det viktigt att förstå att smärtan inte är ett tecken på att något håller på att bli permanent skadat i den smärtande kroppsdelen.

Om du vill veta mer om nociplastisk smärta rekommenderar jag varmt denna videoföreläsning av Eva Kosek, som spelades in vid Svenskt Smärtforum 2018 (som arrangeras av Swedish Pain society):

https://swedishpainsociety.com/video/lesson/svenskt-smartforum-2018/?video=65215 

Att göra rätt saker och följa upp vad vi gör

Det finns mycket att tänka på när det gäller smärta. Den här artikeln i Läkartidningen lyckas på många sätt fånga flera av de viktiga nivåer och nyanser som vi behöver tänka på.

Den lyfter också den mycket viktiga frågan om systematisk uppföljning - gör vi rätt saker, får vi effekt av det vi gör?

Här saknas tyvärr mycket i primärvården, vi behöver automatiserade system för att mäta (så att vi slipper lägga värdefull patienttid på att registrera olika saker) och enkla sätt att få ut resultaten att ha som diskussionsunderlag.

Det är dock inte lätt att få ut bra kvalitetsmått på smärta, av olika anledningar. Patienterna ryms inom många olika diagnosgrupper, vi saknar system för strukturerad dokumentation och inte minst - de viktigaste uppföljningsmåtten (livskvalitet, funktionsförmåga) mäts sällan.

Primärvårdskvalitet har två mått kopplade till smärta, som alla anslutna vårdcentraler kan ta del av:

Självklart finns det många anledningar till att ens resultat ligger åt ena eller andra hållet, men det är alltid viktigt att titta på sina resultat och diskutera dem.

Det finns ett nationellt register för smärtrehabilitering: Nationella Registret över Smärtrehabilitering, NRS. Många specialistvårdsenheter är anslutna, och en handfull primärvårdsenheter över landet (dock inga från Stockholm). Tyvärr krävs manuell inmatning, vilket är ett praktiskt hinder för många.

Vi jobbar på olika håll för att det här ska bli lättare. Har du några bra exempel på hur man kan följa upp långvarig smärta i primärvården? Tveka inte att kontakta oss!

Temanummer Opioider i Läkartidningen

Läkartidningen har ett rykande färskt temanummer om Opioider på gott och ont.

Jag vill särskilt rekommendera artikeln om utsättning av beroendeframkallande läkemedel - det är inte så ofta vi får till det men när det går är det både tillfredsställande för oss och värdefullt för patienten. Inför en utsättning är det bra att ha aktuella och konkreta råd om hur snabbt och hur mycket man trappar ned i taget, och vad patienten kan vänta sig för utsättningsbiverkningar. Det finns i den här artikeln: När bör beroendeframkallande läkemedel trappas ut och hur .

Det finns också bra tips om nedtrappning av opioider på Janusinfo.se.

Tänkvärt är också hur många med opioider som har flera förskrivare (inte bara läkare utan olika vårdgivare, det vill säga olika kliniker): Läkarens behandlingsansvar vid opioidförskrivning kan förbättras.

Här hamnar inte minst vi i primärvården ofta i att en opioid satts in vid akut smärta på ett akutbesök (sjukhus eller närakut) eller efter en operation, och patienten dyker sedan upp hos oss när de vill förlänga behandlingen. Kom då ihåg en mycket viktig grundprincip som flertalet rekommendationer är överens om. Här är flera exempel på samma entydiga budskap (och länkarna i källorna innehåller mycket annat läsvärt - klicka och titta om du inte läst dem nyligen, åtminstone de tre första, den fjärde är mer omfattande):

Den läkare som förskriver opioider har det fortsatta behandlingsansvaret tills behandlingen avslutats, eller ansvaret inklusive behandlingsplan övertagits och bekräftats av kollega.

Kloka listan 2022

Den läkare som ordinerar en opioidbehandling har (oavsett behandlingstidens längd) det fortsatta behandlingsansvaret tills detta överlämnats till en kollega.  

viss.nu, Opioidbehandling 

 

Den läkare som initierar en förskrivning av opioider har ansvaret tills förskrivningen upphört eller tills annan instans accepterat att ta över ansvaret.

Nationellt Kliniskt Kunskapsstöd, Svår smärta och opioidbehandling 

 

Den som påbörjar opioidförskrivning är skyldig att följa upp medicineringen tills ansvaret för patientens smärtbehandling accepterats av annan förskrivare, till exempel vid (åter)remittering till annan klinik eller primärvården.

Den som tar över en påbörjad opioidbehandling bör göra en egen bedömning om opioidförskrivningen ryms inom den egna verksamheten och i så fall upprätta en ny vårdplan med patienten. 

Läkemedelsbehandling av långvarig smärta hos barn och vuxna – behandlingsrekommendation.
Information från Läkemedelsverket ­2017;28(3):23–53.

OM vi tar över en förskrivning från någon annan ska det självklart föregås av en egen bedömning och risk-/nytta-analys som vi måste få göra INNAN vi tar över behandlingsansvaret. Det är viktigt att så väl läkare som sköterskor som bokar tider vet om detta, så att patienten får rätt information även inför besöket. Om vi inte bedömer att vi kan ta över förskrivningen ska vi inte göra det. Det kan innebära att man får skicka tillbaka en remiss med hänvisning till att vi inte kan ta över förskrivningen.

Har ni några reflektioner kring dessa artiklar eller andra i temanumret? Hör gärna av er här i kommentarsfältet eller till oss i kunskapsteam smärta på Akademiskt primärvårdscentrum.

 

Dags för kvalitetsarbeten – har ni koll på era smärtpatienter?

 

Vårdcentralerna i Region Stockholm ska innan sista februari lämna in del 1 av de kvalitetsarbeten vi uppmuntras att göra.[1]

Fundera på att ha smärta som tema, de flesta av oss kan hitta förbättringsområden här.

Det finns bra datakällor i form av förskrivningsdata jämfört med övriga vårdcentraler i närområdet eller Regionen, som ni kan få från Läkemedelsteamet (informationsapotekare/-läkare).

Primärvårdskvalitet har två indikatorer för opioidförskrivning, där ni kan se hur ni ligger till jämfört med övriga:

• Lm11: Andel patienter som behandlas med opioider
• Lm12: Andel patienter med stor förskrivning av opioider

Det går också att titta på andra detaljer i MedRave för dem som har tillgång till det, både kring förskrivning av opioider (använd läkemedelsrapporten) och diagnoser.

En annan tanke är att se över om ni använder er av och dokumenterar opioidkontrakt när ni väljer att förskriva opioider.

Man kan även ha mått på hur stor andel av personalen som är bekant med era lokala rutiner, hur många som varit på fortbildning om smärta och så vidare.

Det är svårt att hitta riktigt bra indikatorer för smärta på nationell eller regional nivå, vi har arbetat med för att hitta sådana men inte lyckats, och därför finns det inte fler indikatorer i Primärvårdskvalitet eller andra standardrapporter. Det är dock inte ett hinder för att man kan mäta och göra mycket på lokal nivå!

Vi i kunskapsteam smärta på Akademiskt primärvårdscentrum hjälper gärna till, både med fortbildningsinsatser och diskussioner kring förbättringsarbeten inom området, tveka inte att höra av er!

---

[1] https://vardgivarguiden.se/avtal/vardavtal/avtal-vardval-lov/lov-vardval-stockholm/huslakarverksamhet/ersattning/#link9

Hej alla primärvårdskollegor!

Vi hoppas att ni håller ut, hänger i och hittar arbetsglädje i denna märkliga tid. Pandemin har påverkat våra liv och arbetsliv i över två år. Men allt handlar inte om covid, och den här bloggen ska inte handla om pandemin.

Den ska handla om smärta. Långvarig smärta påverkar våra patienters liv varje dag, år ut och år in. Den påverkar vårt arbete, vi som ska hjälpa patienterna att ibland lindra men ofta leva med sin smärta. Många av oss upplever det här som en utmaning, minst sagt. Vi saknar ibland kunskap, ofta verktyg och nästan alltid tid för att vårda dessa patienter på bästa sätt. Eftersom långvarig smärta är ett kroniskt tillstånd kommer patienterna tillbaka, deras och vår frustration växer.

Men det finns saker vi kan göra, som underlättar för oss och våra patienter för att vända frustrationen till tillförsikt. Vi hoppas kunna lyfta en del av dem i den här bloggen.

Vi som skriver är ett kunskapsteam vid Akademiskt primärvårdscentrum, vårt uppdrag är att bidra till evidensbaserad, sammanhållen vård för personer med smärta, genom att sprida kunskap och stärka kompetens hos vård- och rehabiliteringspersonal i primärvården. Du kan läsa mer om vårt team på Akademiskt primärvårdscentrums hemsida.

Kunskapsteamet på Teams

Bra vård kräver dialog, låt oss få ta del av dina tankar­­. Tveka inte att kommentera – antingen här på sidan, eller via e-post (asa.niper@regionstockholm.se).

Tillsammans blir vi bättre!