Att göra rätt saker och följa upp vad vi gör

Det finns mycket att tänka på när det gäller smärta. Den här artikeln i Läkartidningen lyckas på många sätt fånga flera av de viktiga nivåer och nyanser som vi behöver tänka på.

Den lyfter också den mycket viktiga frågan om systematisk uppföljning - gör vi rätt saker, får vi effekt av det vi gör?

Här saknas tyvärr mycket i primärvården, vi behöver automatiserade system för att mäta (så att vi slipper lägga värdefull patienttid på att registrera olika saker) och enkla sätt att få ut resultaten att ha som diskussionsunderlag.

Det är dock inte lätt att få ut bra kvalitetsmått på smärta, av olika anledningar. Patienterna ryms inom många olika diagnosgrupper, vi saknar system för strukturerad dokumentation och inte minst - de viktigaste uppföljningsmåtten (livskvalitet, funktionsförmåga) mäts sällan.

Primärvårdskvalitet har två mått kopplade till smärta, som alla anslutna vårdcentraler kan ta del av:

Självklart finns det många anledningar till att ens resultat ligger åt ena eller andra hållet, men det är alltid viktigt att titta på sina resultat och diskutera dem.

Det finns ett nationellt register för smärtrehabilitering: Nationella Registret över Smärtrehabilitering, NRS. Många specialistvårdsenheter är anslutna, och en handfull primärvårdsenheter över landet (dock inga från Stockholm). Tyvärr krävs manuell inmatning, vilket är ett praktiskt hinder för många.

Vi jobbar på olika håll för att det här ska bli lättare. Har du några bra exempel på hur man kan följa upp långvarig smärta i primärvården? Tveka inte att kontakta oss!